Tjajkovkijs overtyr 1812 kan ju total-slänga sig i väggen med sina futtiga kanoner. Det brakade på mer eller mindre i 8 minuter i sträck när fyrverkerimästare Eje Berglund total-dundrade på sina tunga pjäser mot slutet av gårdagens fyrverkerikonsert i Dalhalla.
I tre dagar repade vi. Svante Thuresson (mysigast av alla), Rigmor Gustafsson (lyxigast av alla) och Gunhild Carling (galnast av alla) anslöt Dalasinfoniettan spetsad med Mathias Algotsson Trio. Kändes som ett gaaaaanska bra startfält. Och precis så bra blev det! :)
Dalasinfoniettan är ju rutinerade på att spela i Dalhalla, så många rekommendationer på både långkalsonger och extra lager under kavajen kom. Och det behövdes. Åtminstone under akt 2 när solen helt gått ner…
Det blev sololåtar, duetter, en blues m alla solister (som repas på bilden ovan), vackra versioner av ballader, totalt skogstokiga versioner av klassiska låtar (Amazing Grace på säckpipa toppar det mesta, jag lovar!) och lekfulla versioner av både klassiker och nya låtar.
Eftersom jag själv dirigerade under själva fyrverkeriet så har jag ingen aning om hur det var. Men jag kan säga att när hjälte-temat kommer tillbaka i Calle Rasmussons specialkomponerade fyrverkerimusik och tonartshöjning kombineras med en smäll som kändes som hela Dalhalla skulle flyga i luften då kom ett mycket stort leende hos både dirigent och kompositör!
TACK alla som bidrog! Alla som administrerade, alla som musicerade, alla som sprängde och alla som lyssnade!
Fler bilder finns här.